Mitt liv i korthet

Det känns ju verkligen betryggande "NOT" att känna att jag inte fick all stöd från min sambo idag när jag fick mitt schema och upptäcker att dom har satt mig på så konstiga och väldigt jobbiga pass. 1. Jag vet inte hur jag ska ta mig från jobbet kl 1 på natten 2. Jag är satt i en port på kvällen då jag inte har gått mitt läro på. Jag tror att dom har försökt att jävlas med mig till aldra högsta grad bara för att dom vet att jag inte kommer kunna ändra på det under så här kort varsel.

Vad gör jag nu...Tårarna bara rinner och min sambo skiter helt enkelt i vllket...Han sitter och kollar på tv medans jag bara gråter och gråter...Jag hittar ingen utväg just nu...Jag kommer att hamna i den berömda väggen inom snar framtid iaf...det är jag helt övertygad om.